Bondkomik

SV Text in Swedish No article in your language yet: excerpt in Swedish.

Bondkomik är en typ av svensk humor populär från slutet av 1800-talet fram till andra världskriget. Uno Myggan Ericson beskriver i sitt Nöjeslexikon formen som "...en allt igenom svensk underhållningsgenre som förvaltar ett arv från lokala och kringresande roare i gången tid". Underhållarna inom genren framförde humoristiska visor och berättade, ibland grovkorniga, historier på dialekt om livet på landsbygden. Visorna och historierna anspelade ofta på dagsaktuella händelser, gärna med lokal prägel. Formen blev populär från 1880-talet i spåren av den svenska nationalromantiken. Efter att Artur Hazelius engagerat Jödde i Göljaryd 1893 som lekledare på Skansen, utgående från Jöddestenen på Bollnästorget, formades en populär figur som kom att blir en förebild för landets bondkomiker. Under formens storhetstid var lokala marknader såväl viktiga spelplatser som inspirationskällor för de visor och historier som framfördes. Några av 1900-talets största bondkomiker var Skånska Lasse, Brack-Jan, Jödde i Göljaryd, Olle i Skratthult, Kalle Nämdeman, Calle Lindström, Östgöta-Lasse, Nils Petzäll och Anners Annersa på Hultet, Lars Bondeson och Ernst Rolf. Skådespelaren John Harryson är en av dem som fört bondkomikernas visor vidare in i modern tid. På 1970-talet spelade han bland annat in en LP-skiva med några av de mest populära visorna.