Gunillaklockan

SV Texto em sueco Ainda não há artigo no teu idioma: trecho em sueco.

Gunillaklockan hänger i den klockstapel som finns ovanpå bastionen Styrbiskop vid Uppsala slott, och har blivit en av symbolerna för staden Uppsala och dess universitet. Gunillaklockan göts 1588, och skänktes till slottskyrkan på Uppsala slott av drottning Gunilla, född Bielke, och omgöts år 1759. På klockans ena sida står: På den andra sidan står: Klockan var ursprungligen kyrkklocka för den tidigare slottskyrkan i Uppsala slott, och även timklocka för det urverk som fanns på det sydöstra slottstornet, där också klockan hängde. Efter den stora stadsbranden i Uppsala 1702, då en stor del av Uppsala slott och domkyrkan förstördes, blev den en så kallad vårdklocka för Uppsala stad och först då sattes den upp i en klockstapel på Styrbiskop. En vårdklocka fanns i många svenska städer, och ringde "i vård" (afton) och "ur vård" (morgon). När det ringdes i vård skulle stadsborna bege sig hem och till vila, stänga dörrar och fönsterluckor, och tornvakten i kyrktornet och nattvakten på gatorna började sitt arbete. När klockan ringde ur vård på morgonen var det en signal att natten var över och att en ny dag hade börjat. Klockan slår totalt 151 slag klockan 06.00 och 21.00 varje dag, och fick automatiserad ringning under 1980-talet. Klockan kallades under senare delen av 1800-talet ofta "Kristinaklockan" då man felaktigt associerade den med drottning Kristina. Carl Johan Bergman skrev i boken Upsala och dess nejder 1842 att "när Christina sista gången lemnade Upsala slott, skall hon i ett anfall av ånger öfver sin religionsförändring och thronafsägelse hafva anslagit ett betydligt kapital, hvarföre hvarje afton hennes själaringning skulle bestridas.